Kostnadsneutralitet - några reflektioner

I programförslaget görs en ekonomisk bedömning att "den totala projektkostnaden beräknas i dagsläget uppgå till cirka 1,9 miljarder kronor."
Arenans intäkter bedöms kunna täcka de årliga driftskostnaderna, inklusive ränte-och kapitalkostnader. Finansieringen avses till betydande del ske genom försäljning av byggrätter för kommersiella lokaler på bland annat nuvarande Söderstadion samt i anslutning till den nya arenan.
Sammantaget anger genomförda kalkyler at tdet finns förutsättningar att bygga en arena i det föreslagna läget som är kostnadsneutral för staden." (sid.22)

Kostnadsneutral - vilket underbart begrepp! På vardagssvenska betyder det väl att projektet inte komma att belasta skattebetalarna - då skulle det krävas antagligen betydligt mer noggranna analyser. Vad ingår och vad ingår inte i de totala projektkonstnaderna och - inte minst - driftskostnaderna?

Hur säker är man på dessa bedömningarna som är gjorda under högkonjunkturen och tilltron till ständigt ökande intresse för konsumtion och masskultur? Finns det inte anledning att omvärdera detta med hänsyn till det rådande finansiella läget, lågkonjunkturen och helt nya tankar i en värld av stora utmaningar, klimatförändringar?
Finns det verkligen behov av och efterfråga på två jättearenor inom Stockholmsområdet?

Tänk om det blir så att skattebetalarna står där med Svarte Petter - inte helt ovanlig om vi tittar i backspegeln!

"Om du vill bygga en ny värld så måste du titta på hur den gamla ser ut, så du inte bygger en likadan" har författaren Pär Rådström sagt en gång.

Tänk om arenaprojektet tillhör den gamla världens tankefigurer?